Loftbyggnaden

Härbret

Kyrkstallarna

Loftet fick, förutom ett par nya stockar, ny brädpanel, de flesta husen rödmyllades och häbret fick nytt pärttak.  Kyrkstallarnas tak tjärades, likaså kvarnvingarna

SKYLprojekt

SKYL - vårt kulturarv
från idé och planering till förverkligande

SKYL- Vårt Kulturarv är ett projekt, som blev möjligt genom samarbete mellan TE- centralen, Korsnäs kommun, Hembygdsföreningen, Föreningen Prästgårdsmuseet i Korsnäs, Korsnäs Församling och 4H.

Anskaffning av medel för underhåll och reparationer av de många byggnaderna, som finns på museiområdet har alltid varit ett stort bekymmer för hembygdsföreningen.  Då det konstaterats att åtminstone ett par av stockarna i loftbyggnadens vägg borde bytas ut och att loftet och häbret behövde rödmyllas föddes tanken på en större uppsnyggning av hela museiområdet.

I Vasabladet 19 maj 2002 kunde man läsa om några entusiaster i Korsnäs som drömde om en oas mitt i byn.  Det var nu TE-centralen med Ann-Sofi Backgren i spetsen kom in i bilden och planeringen av SKYL-projektet inleddes.  Projektets ägare var Korsnäs Hembygdsförening, som också skötte om inventering och planering av nödiga åtgärder och som också hade det huvudsakliga ansvaret för projektets genomförande.

Målsättningen för projektet var att väcka kommuninvånarnas intresse för museiområdet och göra det mer lättillgängligt för alla samt bevara de byggnader, som finns på området.  En styrgrupp med representanter från alla medfinansiärer höll i och övervakade projektet.  Styrgruppen bestod av Inga-Britt Mannfolk (ordf.) och Carita Nyström, Korsnäs Hembygdsförening, Sven Nystén, Föreningen Prästgårdsmuseet i Korsnäs, Maj-Britt Vilén, Korsnäs Församling, Chatarina Lagerström, 4H, Jan-Erik Ravals/Greta Hultholm, Korsnäs Kommun och Ann-Sofi Backgren, TE-centralen.  Som bokförare och kassör för projektet fungerade John Häggdahl.  Christina Mannfolk anställdes som projektledare för att leda och organisera arbetet och fungera som sekreterare under projekttiden.

Arbetet gick planenligt både tids-och budgetmässigt till stor del tack vare entusiastiska och kunniga talkoarbetare.  Under projekttiden 1.1.2003- 31.12. 2004 bokfördes samman-lagt 586 talkotimmar.  Därtill utförde hembygdsföreningens medlemmar många timmars talkoarbete, som  inte bokfördes.

Projektet delades in i tre delar: utveckling, byggande samt maskiner och anläggningar.

Till utvecklingsdelen hörde, förutom projektledarens arbete och andra administrativa kost-nader, anskaffning av material till lokalhistoriska arkivet, som finns i Prästgårdsmuseet. En kurs i arkivkunskap hölls och en del arkivarbete utfördes.

”Maskiner och anläggningar” måste anskaffas under projektets första år.  Således inköptes en kopieringsapparat till lokalhistoriska arkivet så material kan kopieras direkt på stället och inte behöver lånas ut.  Vidare installerades inbrotts-och brandalarm i båda museerna.  De har tidigare varit helt olarmade.  En åtgärdsplan vid eventuell brand gjordes upp i samråd med brandmyndigheterna.

Till maskiner och anläggningar hörde också anskaffningen av de dekorativa översikts- och artnamnstavlor, som finns utplacerade på området.  Tavlorna har målats av Lise-Lott Nyström, ramarna och stativen har planerats av projektledaren. För den summa som ”blev över” inköptes en röjsåg/grästrimmer sedan TE-centralen godkänt omdisponeringen. Röj-sågen/grästrimmern behövs då det iordningställda området skall bibehållas så naturligt som möjligt och man därför inte kan använda gräsklippare. Förhoppningsvis skall vägdiket nu också kunna hållas snyggt och prydligt.

Projektets mest omfattande del var byggnadsdelen eftersom nästa alla uthus åtgärdades på något sätt.  Loftet fick, förutom ett par nya stockar, ny brädpanel, de flesta husen rödmyllades, härbret fick nytt pärttak och förrådets rostiga plåttak målades. Kyrkstallarnas tak tjärades, likaså kvarnvingarna.  Dörrarna till förrådet och jordkällaren reparerades eller förnyades samt målades respektive tjärades.  Båda brunnarna på området iståndsattes och säkrades.

Museibyggnaderna handikappanpassades med ramp och/eller rullstolsskenor.  Flagg-skeppet är ändå rian, som efter mödosamma vasstagningstalkon under vårvintern, fick nytt vasstak.  Vassen skars för hand på gammaldags vis vilket var rätt arbetsdrygt.  Takläggningen gjordes på talko av kunniga föreningsmedlemmar, som verkade ha medfödda anlag för denna sorts arbete. Responsen på arbetet har varit överraskande positiv.

Till byggandet hörde också anläggningen av de gångstigar, som nu finns på museiområdet och i den angränsande skogen.  I skogen finns en grillplats.  Dit kan vem som helst gå på picknik, grilla korv, äta medhavd matsäck eller bara njuta av fågelsång och skogsdoft.

Ett rosarium och ett ört- och kryddland finns nu mellan loftet, förrådet och kvarnen.  Där växte tidigare meterhöga nässlor och annat ogräs.  De tio olika sorterna av gammaldags buskrosor är härdiga och blir ca 1,5 – 3 m höga.  Redan första sommaren blommade en del rosor och gav en försmak av den väldoft och färgprakt, som blir resultatet av det an-laggda rosariet.  Kryddlandets örter hade samma växtkraft som rosorna.  De flesta är flerå-riga och är utvalda enligt vad som fanns i gamla tiders kryddland.

Även de anlagda gångstigarna intresserade bybor och utifrån kommande redan första året.  Det får nog ses som en bekräftelse på att alla inblandade parter satsade rätt när SKYL-projektet utformades och genomfördes.  Vi får nu hoppas att det unika området även i fortsätningen hålls i skick och kan fylla sin uppgift som rekreationsområde och skapa upptäckarglädje bland naturvänner.  En rik flora utgör ett gott underlag för detta.